Köpa hus efter byggår – vad varje årtionde betyder

Vad säger byggåret om huset?

Byggåret visar vilka konstruktioner, material och installationer som var vanliga när huset byggdes. Det ger dig en lista över risker att leta efter och frågor att ställa till säljaren och besiktningsmannen.

Byggåret säger dock inget säkert om det enskilda huset. Ett hus kan ha byggts med äldre metoder än sin tid, ha renoverats i flera omgångar eller ha fått om- och tillbyggnader som ändrat hur det fungerar. Två grannhus från samma år kan vara i helt olika skick. Använd därför årtiondet som utgångspunkt, inte som slutsats, och låt en husbesiktning visa hur det faktiskt ser ut.

Vilka risker har hus från olika årtionden?

Varje årtionde har sina typiska hus och sina kända svagheter. Tabellen sammanfattar de vanligaste. Klicka på årtiondet för en fördjupad guide.

Årtionde	Typiskt hus	Vanliga risker	Kontrollera särskilt
1920-tal	Egnahem i trä med brutet tak, källare och självdrag	Fukt i källare och grund, gammal el och gamla rör, felaktig tilläggsisolering	Dränering, källare, elanläggning, hur ombyggnader är gjorda
1930-tal	Funkishus med puts, platt eller låglutande tak och källare	Läckage i låga tak, fukt bakom putsen, radon från blåbetong	Taket, putsfasaden, radon
1940-tal	Enkelt egnahem i 1,5 plan med sadeltak och källare, trä eller lättbetong	Fukt i källaren, tunn isolering av till exempel sågspån, blåbetong	Källare och dränering, isolering, radon
1950-tal	Källarhus i tegel, trä eller lättbetong	Fukt i inredd källare, radon från blåbetong, asbest i eternit	Dränering, källaren, radon, asbest före renovering
1960-tal	Typhus och kataloghus i ett plan eller souterräng	Platta på mark med överliggande isolering, låglutande tak, asbest	Fukt i golvet, taket, eternit och mattor
1970-tal	Radhus, kedjehus och villor med träpanel eller mexitegel	Platta med överliggande isolering, krypgrund, asbest, direktverkande el	Grunden, fuktmätning, radon i hus fram till ca 1975, energiförbrukning
1980-tal	Tätare och bättre isolerade kataloghus i trä	Fukt i krypgrund, kaseinspackel till ca 1983, gamla våtrum	Krypgrunden, våtrummen, ventilationen
1990-tal	Kataloghus och radhus, ibland puts direkt på cellplast	Enstegstätad putsfasad, krypgrund, våtrum vid slutet av livslängden	Fasaden, krypgrunden, våtrummen

Vilka riskkonstruktioner och material går över flera årtionden?

Flera av de största riskerna följer inte årtiondena exakt utan sträcker sig över längre perioder. Känner du till dem vet du vad du ska fråga om, oavsett exakt byggår.

• Blåbetong, ungefär 1929–1975. Blåbetong är lättbetong tillverkad av alunskiffer. Den kan avge radon från själva byggmaterialet. Radon kan också komma från marken i hus från alla perioder, så mät alltid. Referensnivån är 200 Bq/m³, och mätningen görs under eldningssäsongen.
• Asbest, fram till början av 1980-talet. Asbest förbjöds i praktiken 1982 och förekommer bland annat i eternitskivor, rörisolering, mattor och mattlim samt fix och fog. Materialet är ofarligt så länge det är intakt. Gör en asbestinventering före renovering och följ Arbetsmiljöverkets regler.
• Platta på mark med överliggande isolering, 1960- och 1970-talen. Isoleringen ligger ovanpå betongen, ofta med ett golv av träreglar. Konstruktionen räknas som riskkonstruktion för fukt och mögel. Platta med isoleringen under betongen blev standard senare och är betydligt säkrare.
• Uteluftsventilerad krypgrund, 1970- till 1990-talen. Varm sommarluft kyls ned under huset och kan ge mögel på blindbotten och bjälkar. Läs mer i guiden om fukt i krypgrund.
• Kaseinspackel, ungefär 1977–1983. Flytspackel med kasein kan avge ammoniak när det blir fuktigt.
• Enstegstätade putsfasader, ungefär 1990-talet till mitten av 2000-talet. Puts direkt på cellplast utan luftspalt gör att vatten som tränger in inte kan torka ut.

Är ett renoverat hus bättre än ett orenoverat?

Ett renoverat hus är bättre bara om renoveringen är rätt gjord och dokumenterad. Be om kvitton, fakturor och intyg på det som är gjort, och fråga vem som utförde arbetet.

Vissa renoveringar skapar nya risker. En källare som isolerats på insidan och inretts med reglade väggar kan samla fukt. En torpargrund som tilläggsisolerats kan bli fuktigare än den var. Ett badrum som byggts om utan fackmässigt tätskikt kan vara sämre än ett gammalt som fungerar. Besiktningsmannen bedömer det som syns. Hur ett tätskikt eller en dränering är utförd går dock sällan att se.

Ett orenoverat hus har andra fördelar. Du ser vad du köper, du kan planera renoveringen själv och priset bör spegla det som återstår. Nackdelen är att flera stora byten, till exempel tak, dränering, avlopp och våtrum, kan komma samtidigt. Gör en egen kalkyl över vad de kostar och ta in offerter innan du lägger bud. För de flesta köpare är ett hus med dokumenterade byten det tryggaste valet, medan ett orenoverat hus till rätt pris passar den som har tid, pengar och tålamod att renovera.

Guider till hus från varje årtionde

Här hittar du de fördjupade guiderna, med typiska konstruktioner, vanliga problem, vad som troligen redan är bytt och vad du ska be besiktningsmannen titta på:

• Köpa 20-talshus
• Köpa 30-talshus
• Köpa 40-talshus
• Köpa 50-talshus
• Köpa 60-talshus
• Köpa 70-talshus
• Köpa 80-talshus
• Köpa 90-talshus

Letar du efter en viss hustyp snarare än ett visst årtionde finns mer om för- och nackdelar i guiden om att köpa villa.